2008 var ett år som åtminstone inledningsvis kom att präglas av hopp och tillförsikt. Det låg en spänd förväntan i luften inför vad nye tränaren Roland Nilsson skulle lyckas lappa ihop efter Snuffe brandmans våldtäkt på klubben. Det var med blandade känslor av såväl misstänksamhet som en försiktig optimism som de flesta i Malmös supporterled åtminstone föreföll tycka att “tja, det kan väl åtminstone inte bli värre”. Det skulle det – sorgligt nog – visa sig kunna bli.
Starkare än någonsin
Supras Malmö däremot, stod inför säsongen 2008 mer välorganiserat och samlat än någonsin. Återväxten hade visat sig vara stabil och efter sammanslagningen med Inferno Malmö samt införlivandet av andra, mindre ultrasfraktioner under 2007, kunde man nu skörda frukterna av en tids arbete med att hitta balans och enighet i gruppen. Såväl spelare som tränarstab välkomnades inför den första träningen en frusen januarikväll av Malmös aktiva supportrar med sång, bengalhav och banderoller. Under samtliga försäsongens träningsmatcher fick sedan spelarna erfara Supras Malmös hängivna stöd och uppbackning inför vad som komma skulle. Dock skulle Malmö FF:s administration komma att redan nu göra ett patetiskt försök att visa musklerna, då man i ett uttalande på den officiella hemsidan lät allmänheten få veta att man minsann skulle stänga av det 30-tal personer som använt pyroteknik på en av försäsongsmatcherna. Detta smutsiga hot skulle i sedvanlig ordning visa sig vara verkningslöst och lämnades helt sonika utan åtgärd.
Lovande inledning
Inför säsongspremiären på hemmaplan, mot skattefuskarna från Sveriges armhåla, förenades Malmös supportrar i en gemensam marsch från Möllevångstorget till Malmö Stadion. Stämningen var i det närmaste elektrisk och mynnade ut i en föredömlig lektion i läktarkultur på Malmö Stadion, där dessvärre inte folket på planen kunde leva upp till den stämning som bjöds, men där 1-1 mot blowitt fick betraktas som nätt och jämnt godkänt. En vecka senare anslöt sig Supras till ett av de två invasionståg som hade Stockholm och matchen mot Djurgården som slutdestination. Resan hade hypats i flera månader och detta kom slutligen att resultera i en god läktarprestation på Stockholms stadions miserabla bortasektion, en insats som får betraktas som fantastisk visuellt, men knappt godkänd ljudmässigt. Till resans mer bestående intryck hör för övrigt marschen från Stockholm C till Gamla stan, samt den oförglömliga invasionen efter match av samma centralstation. “Vi är från Skåne” sjöngs av sexhundra himmelsblå så att takputsen föll ner i drivor och av den så vida omtalade och uppblåsta s k 08-“mentaliteten” syntes i Stockholms stad denna dag inte ett spår.
Dominans i fiendeland
Efter ett antal mindre matcher med varierat resultat var det då dags för sedvanligt Skånederby mot laget som tagit begreppet mindervärdeskomplex till oanade höjder. Inför bortamatchen mot Helsingborg hade bland annat Supras Malmö utlyst en marsch från Knutpynkten upp till Olympia. Verkligheten överträffade sedan förväntningarna när en taggad himmelsblå skara triumferande marscherade genom den lilla miserabla byn i norr. Som så många andra gånger denna säsong fick vi uppleva en dråplig förlust, vilket dock inte hindrade oss från att ohämmat hylla vårt lag och för femtielfte året i rad bjuda våra patetiska antagonister på en uppvisning i förstklassig läktarkultur på alla plan. En massiv ultrasmobb marscherade slutligen ner till knutpunkten genom ett dött Helsingborg för vidare färd mot civilisationen.
Koreografier med mersmak
2008 skulle också komma att bli det år då Supras Malmö tog steget fullt ut och började utarbeta och genomföra egna läktarkoreografier. Vid ett flertal tillfällen arrangerades tifon som denna säsong helt saknat motsvarighet bland övriga allsvenska ultrasgrupperingar. Bland de mest lyckade koreografierna kan nämnas tvåpinnshaven mot Solna AIK borta och Trelleborg hemma, samt flagghavet mot Göteborg borta. Det är också vår förhoppning och ambition att detta bara är början på något större i koreografiväg. Vad beträffar bortaresor har vi detta år inför så gott som alla bortamatcher genomfört arrangerade resor och varit välrepresenterade på en absolut majoritet av årets matcher. Det är dock vår ambition att fortsätta utvecklas även på denna punkt och vi blickar med tillförsikt fram emot säsongen 2009.
Ett värdigt farväl
Den avslutande matchen (och möjligtvis den sista matchen någonsin på Malmö Stadion?) mot Sundsvall bjöd på en underhållande utklassning mot Sörens renskötarpack med en stundvis magisk inramning. Med en mäktig ultrasmarsch från Möllevångstorget till Stadion med banderollen “1958-2008” var ribban satt. Väl inne i borgen levererades ett förstklassigt tifo, det största bengalhavet någonsin på Malmö Stadion, en old-school reunion med många gamla klackrävar tillbaka på ståplats, samt en i övrigt fantastisk läktarinsats. Alla dessa komponenter bidrog sammantaget till att göra denna sista match odödlig och oförglömlig. Tack Malmö Stadion! Vi glömmer Dig aldrig!
Lojalitet belönades med svek
Men 2008 kommer dessvärre också/även av många aktiva supportrar bli ihågkommet som ett svekets och fegspelets år. Till detta bär inte minst Malmö FF:s många gånger självgoda och ryggradslösa tränarduo skuld. Vi kommer inte att glömma hur trotjänaren och slitvargen, vår hjälte Anders Andersson, fick ta emot beskedet att han var persona non grata av Hasse Borg, som på så sätt fick agera springpojke åt Roland Nilsson. Att herr Nilsson dessutom först en månad senare går ut i media och levererar idel bortförklaringar förvärrar bara saken och får honom att tappa ansiktet än mer. Dock var Malmös aktiva supportrar med Supras Malmö i spetsen fast beslutna att inte låta denna händelse passera obemärkt förbi. Under det sista träningstillfället genomförde en majoritet av Supras Malmö och andra aktiva en aktion, där vi högljutt deklarerade vårt missnöje, samt hyllade vår hjälte. Två stora banderoller vecklades ut med texterna “ANDERS, DU ÄR EN AV OSS“, samt “LOJALITET BELÖNAS MED SVEK. SKÄMS!”, och efter avslutad träning fick Anders motta blommor och halsdukar, samt en stående inbjudan till Norra läktaren. Därmed inte sagt att saken är utagerad. Vi glömmer inte en sådan oförätt i första taget och kommer att ha en i det närmaste obefintlig toleranströskel när det gäller eventuella ytterligare snedsteg av denna kaliber…
God beredskap
Vad beträffar kommande säsong har vi redan inlett förberedelser och påbörjat arbetet för att vi som ledande gruppering på Malmö Stadion även nästa säsong ska fortsätta förbättra och utveckla oss . Som organisation vars enda grundläggande syfte är att ständigt bidra till att föra fram klubben till nya segrar, är vi sällan nöjda och vill alltid mer. Inte minst flytten till Nya Malmö Stadion kommer att innebära såväl en del utmaningar som enorma möjligheter. Vi för regelbundna samtal med ansvariga inom Malmö FF:s administration för att bevaka de aktiva supportrarnas intressen och har för avsikt att fortsätta att göra så, åtminstone så länge det gagnar vår sak. En sak är säker – vår potential är i skrivande stund enorm, och vi kommer att göra allt som står i vår makt för att fortsätta att utveckla denna potential, till varje pris!
FRAMÅT MALMÖ!
/SM´03